Gick igenom bilder från julafton först nu. Insåg att jag inte tagit en enda bild utomhus. Höll mig mest inne den här julen.

Gillar Pajala mer och mer för varje år har jag märkt. Tror det är den där tidslösheten som lockar lite. Hur mycket som än händer i livet här i "verkligheten" och Stockholm, när man väl kommer 125 mil uppåt i landet är det som det alltid har varit. Har besökt mormor och morfar hela barndomen och det är precis som vanligt.